En spontanresa till Iran (Del 2 av 3) - Hafez

Del 2 - Hafez gravmonument

Medan vi var i Shiraz besökte vi poeten Hafez gravmonument. För att ta reda på flera fakta kring poeten har jag läst en text av Ashk Dahlén som översatt hans dikter till svenska, vilket också är första gången de översätts från originalspråk till något skandinaviskt språk.

Vid Hafez gravmonument.
Foto: Helia Bandeh.

Poeten Hafez var verksam under 1300-talet och kan nog sägas vara en av de mest inflytelserika diktarna inom persisk litteratur både under och efter sin tid. Hans fullständiga namn var Shams al-din Hafez och han levde 1324-1390. Han växte upp i Shiraz som under denna tid kan beskrivas som en kulturell och litterär kärna i Iran. Nämnas bör också att staden var centrum för de akemenidiska och sassanidiska riken som regerade i Mindre Asien innan införandet av islam. 

         Som ung studerade han Koranen och senare teologi, grammatik, litteratur och retorik vid en teologiskola och han visade tidigt en fallenhet för språk och poesi. Hafez tros ha skrivit upp emot 600 dikter varav 486 av dem är så kallade ghazaler – korta lyriska dikter på 5-15 verser på rim. Ghazalen kan härledas tillbaka till den gammalarabiska poesin, men har innehållsmässigt sina rötter i sassanidisk sång- och musiktradition. Dahlén beskriver honom som i första hand lyriker och inte mystiker.

Den breda trappan mellan de två trädgårdarna.

Till minne av Hafez uppfördes 1452 ett monument i en av Shiraz stora trädgårdar. För att komma fram till paviljongen i vilken hans marmorkista står, går besöken uppför en bred trappa och in i ännu en trädgård. Väl vid marmorkistan ska besökaren enligt seden lägga en hand på kistan och läsa ett par rader ur Koranen, vilket Helias vän litteraturvetaren Hassan gärna gjorde. Med djup vördnad inför denna poet och det han givit den persiska litteraturen, lade jag en hand på kistan och lyssnade till Hassans läsning.

Vid Hafez marmorkista medan Hassan läser några rader ur Koranen.
Foto: Helia Bandeh.

         Det finns även något som direktöversatt kan kallas ”Hafez-läsning”. Kortfattat går det ut på att en person kan lägga en hand Hafez diktsamling Diwan och rådfråga poeten vid svåra beslut. Genom att slå upp boken och läsa den dikt som kommer upp blir frågan först definierad och sedan även besvarad. Vi satte oss i den breda trappan vid ingången och ställde våra frågar som – precis som det är sagt – blev definierade och även besvarade.

         Sammanfattningsvis kan sägas att jag anser att detta gravmonument vittnar om den roll som Hafez spelat i den persiska litteraturen. Han har inspirerat författare och poeter i såväl Iran som resten av världen. Det visar också att litteraturen är – och länge har varit – en stor del av den persiska kulturen.